Hur det är att vara i det närmaste besatt av mönster, undrar ni?
Ptja…
Oftast så börjar det med en skön form.
Den här till exempel:
Mmmm, skön!
Men vad är det för form egentligen?
Stommen till en igelkott?
En droppe?
En pratbubbla?
Ett frö?
Nobody knows.
Men min hjärna jobbar vidare. Den flyttar runt, vänder, vrider, multiplicerar, byter färger och lägger pussel. Ibland blir jag tokig, men oftast börjar det likna något efter en stund:
Och sen, helt plötsligt, händer det här.
Och därifrån kan vad som helst hända:
